Hur skapar man en trädgård i balans?

När vi pratar om hållbar trädgårdsdesign är det lätt att tro att det finns ett rätt svar. Att en viss typ av växt alltid är bättre än en annan eller att en viss lösning automatiskt gör en trädgård mer hållbar. Så enkelt är det sällan.

För mig handlar hållbar trädgårdsdesign om att hela tiden väga olika värden mot varandra. Funktion, estetik, klimatpåverkan, biologisk mångfald, resurshushållning, budget och framtida skötsel. Varje beslut påverkar nästa och det finns sällan en lösning som är bäst på allt. Mitt arbete handlar därför om att hitta den balans där helheten blir så bra som möjligt.

Att väga det ena mot det andra

När jag gestaltar en trädgård sitter jag egentligen inte bara och ritar. Jag väger olika intressen mot varandra.

Ska uteplatsen bli lite större eller är det bättre att ge mer plats åt planteringar? Är det värt att spränga bort berget eller kan terrängen bli en del av gestaltningen? Ska vi välja ett material med lägre klimatpåverkan även om investeringen blir högre? Hur mycket skötsel kommer familjen att orka med? Finns det material som går att återbruka? Ska vi välja fler inhemska växter här eller komplettera med arter som förlänger blomningen och ger föda under en större del av året?

Det är i de här avvägningarna som trädgårdens karaktär formas.

En kompass för bättre beslut

För att hjälpa mig i de här avvägningarna använder jag bland annat det jag kallar 80/20-principen.

Tack vare klimatberäkningar vet vi idag betydligt mer om vilka beslut som har störst påverkan på en trädgårds klimatavtryck. Vi vet också hur avgörande de levande ytorna är för biologisk mångfald, kolinlagring, vattenhantering och ett behagligare mikroklimat. Därför fungerar 80/20 för mig som en kompass snarare än en regel.

Som utgångspunkt försöker jag låta omkring 80 procent av trädgården bestå av mjuka ytor, som träd, buskar, perenner, äng, gräsmatta eller bevarad natur. De resterande 20 procenten används till de funktioner vi människor behöver, som uteplatser, gångar, uppfarter och andra hårdgjorda ytor.

Det är ingen exakt siffra och den går inte alltid att uppnå. På mindre tomter behöver funktionerna ofta ta större plats. Principen hjälper mig däremot att hela tiden fråga mig om de hårdgjorda ytorna verkligen är så stora som de behöver vara, eller om den levande trädgården kan få lite mer utrymme.

Framtidens trädgårdar behöver ge plats åt naturen

Under lång tid har vi format våra trädgårdar genom att anpassa naturen efter människan. Jag tror att framtidens trädgårdar behöver formas tillsammans med naturen.

Det handlar inte om att ge avkall på funktion eller estetik. Tvärtom. En genomtänkt trädgård ska fungera för människorna som bor där, men samtidigt ge utrymme för träd, växtlighet, pollinatörer och allt det liv som gör platsen levande.

För mig är det här en av de viktigaste förändringarna vi behöver göra. Inte bara för klimatets skull, utan för att våra trädgårdar återigen ska bli en naturlig del av landskapet istället för något som skiljer sig från det.

Harmoni är ingen slump

Jag tror att de mest lyckade trädgårdarna är de där ingenting känns överdrivet. Där funktionerna finns där de behövs, men inte tar mer plats än nödvändigt. Där växtligheten får utrymme att skapa liv och där naturen inte blir något vi tittar på utanför tomtgränsen, utan något som får fortsätta in i trädgården.

För mig handlar balans inte om att dela allt lika. Det handlar om att väga varje beslut mot helheten och skapa en trädgård där klimat, natur, funktion och estetik samverkar istället för att konkurrera.